Fyra veckors ledighet!!!

Ja, i fredags började min fyra veckors långa ledighet. Såååå skönt!!! Egentligen har jag inte själv valt ledigheten men eftersom jag och J inte tog någon semester i somras, eftersom vi verkligen trodde att vi skulle använda dagarna till Colombiaresan under hösten, så är jag nu "tvungen" att ta ut mina dagar innan nyår. Chefen var ganska snäll och gav mig ytterligare 5 dagar att ta med mig till 2013, även om hon egentligen inte kunnat neka mig pengar istället för ledighet. Men nu när jag är ledig, i 4 veckor, så känns det fantastiskt skönt!!! Så många veckor har jag inte ens på somrarna...

I fredags slutade jag halv 1, sen körde jag till Malmö för en fika med en superhärlig tjej som jag träffade på en "blinddate" i somras :) Jag "träffade" henne på Facebook genom gruppen "Adoption Colombia". Nu har vi träffats två gånger och det känns som att man har kännt varandra mycket längre. Superkul!!! Hoppas innerligt att vi fortsätter att träffas, både utan och med barn :) Bamsekram till dig Veronica <3

Under fikan kom jag även på att det var den 7 december. Samma datum i fjol, 2011, fick vi ett mail om att det var vår tur att fixa alla papper till Colombia. Den känslan var helt fantastisk!!! J var på träning medans jag öppnade mailet. Tårarna rann ner för mina kinder av glädje och jag ville bara att J skulle komma hem så jag kunde berätta det :) När han väl kom hem så berättade jag det och han blev lika glad som jag och vi kramade om varandra länge och var sååå glada!!! Äntligen skulle vi få vår LängtansLiten, snart...

Jag trodde absolut att det var den sista julen utan barn...

Så blir det inte...

Efter denna enorma kris i landet vet man varken in eller ut... Man kan inte påverka någonting... Man kan inte göra någonting... Det enda man kan göra är att, enligt AC, leva som vanligt, ta ut sin semester som vanligt... Vaddå leva som vanligt??? Dom om någon borde veta hur det är att vänta och vänta och vänta och vänta... Det går bara inte att "leva som vanligt"... Det går inte en dag, inte EN dag, som man inte tänker på vår LängtansLiten.

Och våra semesterdagar, de behövs ju till resan...

Nu är 2012 snart slut och dagarna, mina i allafall, måste plockas ut. J har sina till den sista mars. Innan årets slut hoppas vi på att få ett positivt besked angående vår ansökan. Vi vill få ett svar på att vi har kvar vår ansökan på Los Pisingos och att deras ekonomiska situation hart ordnat upp sig.

Förresten, snälla, ge er inte ut i trafiken om ni inte måste!!!

Kram C