Vi vill skriva om det positiva, barnbeskedet, känslorna och resan till och med vårt barn!
Senast vi skrev var i somras, när vi skulle ha semester. Vi pratade tidigt om hur vi skulle göra med ledigheten under sommaren, vågade vi hoppa över den och tro att vi skulle få barnbesked någon gång under sommar/höst... Om så var fallet behöver man ju ha sina semesterdagar till resan. Men det tog inte så lång tid att bestämma att vi skulle ha semester. För även om AC skulle ringa med ett besked så behövde vi vara utvilade med ny energi. Då fick det lösa sig med ledigheten under resans gång. Det löser sig, som man brukar säga.
Med facit i hand är vi väldigt tacksamma över vårt beslut om sommarledigheten. Hösten och vintern hade annars varit en ren pina och förmodligen hade vi varit LÅÅÅÅNGT under isen.
Under hösten hände det en del saker men inte alltid så positiva.
Vi fick besked om att vi kunde påbörja ett litet fotoalbum med bilder på oss, på barnrummet, leksaker etc... Varma och kärleksfulla sådana... Detta för att spara lite tid när väl barnbeskedet kommer... Vi lånade ihop leksaker av syskonbarnen, inredde lite grann i barnrummet men någonstans på vägen tappade vi känslan och det blev bara jobbigt... Till vem gör vi detta? Vem ska bo här? När vi inreder rummet vill vi veta vem det är till så att det kommer in personliga saker där och som gör bilderna mer inbjudande. Så det stannade av...
Lite senare fick vi besked om att vårt barnhem är väl medvetna om vår väntan och hoppas på att ge oss besked innan jul. Det fanns två barn som nästan var färdigutredda och ett av dom skulle bli vårt :)
Några veckor senare fick vi ett nytt besked om att den biologiska mamman hade dykt upp till ett av barnen och det andra barnet visades ha en svår medicinsk bakgrund. Detta gjorde såklart att det inte längre var aktuellt för oss...
Ytterligare någon vecka gick och då kom ett mail med frågan om vi var intresserade om en 5 årig pojke som nu var färdigutredd. I samma mail stod det också att domstolarna i Bogota nu strejkade och att ett barnbesked detta år inte längre såg ljust ut.
Under denna resa har vi bitit oss i läppen MÅNGA gånger och inte vågat säga ifrån men nu var nog. Vi var så arga så arga och skickade tillbaka ett mail som nog inte var okej att skicka egentligen. Det tog inte lång tid förrän vår handläggare ringer tillbaka och ber om ursäkt för deras mail. Att det var inte så dom menade....bla bla bla....
Kan säga att hon mest satt tyst på andra sidan medans jag, Caroline, sa ett och annat ord... Efteråt kändes det faktiskt väldigt skönt att äntligen fått ut detta.
Vi fick inget barnbesked under 2014 heller och nu är vi inne i slutet av januari 2015.
Det senaste beskedet vi nu har fått är att de, barnhemmet, hoppas på att få ge oss ett barn i början av året. Vilket betyder januari-mars. Det finns barn under utredning som snart ska vara klara. Men ingenting är 100 %. Det vet vi. Nu ska vi dessutom förnya lite papper så att de är så färska som möjligt. Nya arbetsgivarintyg, nya polisregisterutdrag och ny hälsoundersökning.
Detta gör att vi ändå får lite mera hopp att vi nu är NÄRMRE vår LängtansLiten än på länge!
Så nästa gång vi gör ett inlägg här hoppas vi verkligen att det är om barnbeskedet!!!
Kramar C & J
Ni ska veta att vi håller tummarna!!!! Ni ska se att ni sitter på ert fina trädäck till sommaren o tittar på er efterlängtande sötnos<3<3<3. Många kramar
SvaraRadera