Till slut var nog vår handläggare så trött på våra mail och telefonsamtal så svaret på vårt sista mail (i maj) var att hon vidarebefordrade det till landansvarig och till en kvinna i ledningen. De skulle kontakta mig under morgondagen.
De ville att vi skulle prata om vad vi kunde göra för att underlätta väntan...
Deras svar och hjälp var att de tyckte att vi skulle gå och prata med en psykolog för att få ur allt det vi gick och bar på.... Grrrr, blir så arg bara jag tänker på det! Den andra hjälpen från deras sida var att de skulle maila oss varannan vecka om läget i Colombia. Detta klarade de av 1 gång!!! Sen fick vi inga fler mail...
De sa också att det inte hade kommit något friskt barn sedan 2013. Alla de friska barnen skulle stanna i landet och eftersom vi var det enda svenska paret kvar som inte hade fått barnbesked än så stod vi mot de colombianska familjerna och då prioriterades dem. AC menade att de hade informerat oss detta och att vi skulle behöva öppna upp oss för sn-barn, barn med diagnos. De ville att vi skulle kolla in listan med diagnoser på deras hemsida.
Vi bestämde oss för att ta en brejk i vardagen och bokade en resa till Cypern!
Kram fr Oss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar